This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 32025R0415
Commission Delegated Regulation (EU) 2025/415 of 13 December 2024 supplementing Regulation (EU) 2023/1114 of the European Parliament and of the Council with regard to regulatory technical standards specifying adjustment of own funds requirement and minimum features of stress testing programmes of issuers of asset-referenced tokens or of e-money tokens
Kommissionens delegerade förordning (EU) 2025/415 av den 13 december 2024 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1114 vad gäller tekniska tillsynsstandarder som specificerar anpassning av kapitalbaskrav och minimikrav för stresstestprogram för utgivare av tillgångsanknutna token eller e-pengatoken
Kommissionens delegerade förordning (EU) 2025/415 av den 13 december 2024 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1114 vad gäller tekniska tillsynsstandarder som specificerar anpassning av kapitalbaskrav och minimikrav för stresstestprogram för utgivare av tillgångsanknutna token eller e-pengatoken
C/2024/6908
EUT L, 2025/415, 24.3.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_del/2025/415/oj (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, GA, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
In force
ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_del/2025/415/oj
![]() |
Europeiska unionens |
SV L-serien |
2025/415 |
24.3.2025 |
KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2025/415
av den 13 december 2024
om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1114 vad gäller tekniska tillsynsstandarder som specificerar anpassning av kapitalbaskrav och minimikrav för stresstestprogram för utgivare av tillgångsanknutna token eller e-pengatoken
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1114 av den 31 maj 2023 om marknader för kryptotillgångar och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 1095/2010 samt direktiven 2013/36/EU och (EU) 2019/1937 (1), särskilt artikel 35.6 tredje stycket, och
av följande skäl:
(1) |
De krav som anges i artikel 35.3 och 35.5 i förordning (EU) 2023/1114 ska också tillämpas på institut för elektroniska pengar som ger ut betydande e-pengatoken, i enlighet med artikel 58.1 b i den förordningen och, när så krävs av den behöriga myndigheten enligt artikel 58.2 i den förordningen, på institut för elektroniska pengar som ger ut e-pengatoken som inte är betydande. |
(2) |
När de behöriga myndigheterna bedömer de omständigheter som kräver högre kapitalbas för utgivare av tillgångsanknutna token eller e-pengatoken bör de beakta den inverkan ett fallissemang kan ha på den finansiella stabiliteten, inbegripet storskalig inlösen, utlösande av försäljning till extremt rabatterade priser på grund av finansiella svårigheter för reservtillgångar eller uttag av insättningar, vilket kan orsaka betydande marknadsstörningar, eventuella negativa konsekvenser för finansieringen och systemrisker i hela det finansiella systemet. |
(3) |
Med tanke på att tillgångsanknutna token, e-pengatoken och deras utgivare är nya företeelser finns det inget allmängiltigt regelverk för riskbedömning. När de behöriga myndigheterna beslutar om huruvida en ökning av kapitalbaskravet är motiverad bör de därför utvärdera alla relevanta utgivare från fall till fall efter en bred bedömning av alla relevanta riskkriterier som anges i artikel 35.3 i förordning (EU) 2023/1114. Kravet på en eventuell ökning av kapitalbaskraven bör baseras på utgivarspecifika omständigheter. Utgivare av tillgångsanknutna token eller e-pengatoken som omfattas av sådana kapitalbaskrav bör alltid ha tillräckligt med kapital för att täcka de risker som de är exponerade för. All relevant historisk och aktuell tillgänglig information bör användas för denna breda bedömning och utvärdering. I allmänhet bör ökningar av kapitalbaskraven endast begäras när det finns en högre risk, som inte redan täcks, och den berörda utgivarens åtgärder inte är tillräckligt effektiva för att minska riskerna. |
(4) |
Om en behörig myndighet kräver en ökning av kapitalbaskraven för utgivaren av token bör den tidsfrist som ges för att efterleva en sådan ökning vara så kort som möjligt, eftersom den berörda utgivaren, för att tillämpa en korrekt och effektiv riskhantering, alltid bör ha tillräckligt med kapital för att täcka de risker som den är exponerad för. |
(5) |
Om en behörig myndighet drar slutsatsen att riskerna, inbegripet volatiliteten, för en viss tillgångsanknuten token eller e-pengatoken kan leda till en betydande försämring av den berörda utgivarens finansiella situation eller påverka dess finansiella stabilitet, bör den behöriga myndigheten fastställa en kortare tidsfrist för den berörda utgivaren att öka kapitalbasen. |
(6) |
För att säkerställa att utgivare av tillgångsanknutna token eller e-pengatoken fattar sunda riskhanteringsbeslut bör sådana utgivare och deras berörda behöriga myndigheter vara medvetna om de finansiella och operativa risker som följer av ökad användning av tillgångsanknutna token eller e-pengatoken. Dessutom bör de beakta kopplingarna till ekosystemet för utgivare av token mer allmänt och den naturliga sammanlänkningen med den traditionella finanssektorn som härrör från tillgångsreserver. Därför är det nödvändigt att ytterligare specificera stresstesterna av utgivarnas solvens- och likviditetsrisk. |
(7) |
Effekterna av den så kallade ”rusningsrisken”, som innebär att en plötslig ökning av begäran om inlösen av token leder till en panikförsäljning av de reservtillgångar som ligger till grund för token, bör analyseras med hjälp av likviditetsstresstester. Därför är det viktigt att specificera minimikrav i likviditetsstresstesterna, exempelvis de krav som rör styrning, datainfrastruktur, riskkategorisering och frekvens. |
(8) |
För att säkerställa att resultaten av stresstestet förblir relevant bör solvensstresstester utföras kvartalsvis för utgivare av betydande tillgångsanknutna token eller e-pengatoken och halvårsvis för utgivare av icke-betydande tillgångsanknutna token eller e-pengatoken. Likviditetsstresstestet bör utföras varje månad. |
(9) |
Stresstestet bör beakta allvarliga, men rimliga finansiella stresscenarier och icke-finansiella stresscenarier, såsom likviditetschocker, kreditchocker, ränte- och växelkurschocker, inlösenrisk och operativa chocker och chocker som avser tredje part. Det bör också säkerställa att det finns interna styrformer och relevanta datainfrastrukturer för att göra det möjligt för utgivare av tillgångsanknutna token eller e-pengatoken och behöriga myndigheter att förstå egenskaperna, kvantifiera riskerna och samla in bevis för att sådana utgivare fortlöpande effektivt fördelar och minskar riskerna. |
(10) |
Som en vägledande princip bör stresstestprogrammen följa liknande regler och metoder som de som gäller för stresstester av kreditinstitut enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU (2). Med tanke på att riskerna med kryptotillgångsverksamhet som tillhandahålls av andra utgivare av tillgångsanknutna token eller e-pengatoken än kreditinstitut, skiljer sig från riskerna hos kreditinstitut, är det dock nödvändigt att gruppera kryptotillgångsverksamheten i olika riskkategorier för stresstestningen. Gruppering av kryptotillgångsverksamheten och riskerna bör dessutom säkerställa att utgivare av de relevanta token och de behöriga myndigheterna kan identifiera alla funktioner, förfaranden och aktörer, tillsammans med tillhörande risker, inbegripet eventuella faktorer som rör miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning, och identifiera eventuella problem eller risker. Denna identifiering bör underlätta utformningen och tilldelningen av specifika riskscenarier i den berörda utgivarens olika verksamheter. Scenarierna bör vara väldefinierade för att göra det möjligt att kvantifiera deras potentiella inverkan, omfattningen av potentiella förluster och rimlighetsspannet för de specifika riskscenarier som identifierats. När den berörda utgivaren identifierar specifika risker bör utgivaren därför specificera tidsplanen för stresscenariot som bör vara tre år för solvensstresstestet och upp till ett år för likviditetsstresstestet. |
(11) |
Denna förordning grundar sig på det förslag till tekniska tillsynsstandarder som EBA har lagt fram för kommissionen. |
(12) |
EBA har genomfört öppna offentliga samråd om det förslag till tekniska tillsynsstandarder som denna förordning grundar sig på, analyserat de möjliga kostnaderna och fördelarna och begärt råd från den bankintressentgrupp som inrättats i enlighet med artikel 37 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 (3). |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Tillämpningsområde
Denna förordning är tillämplig på följande utgivare av tillgångsanknutna token eller e-pengatoken:
a) |
Utgivare av tillgångsanknutna token. |
b) |
Institut för elektroniska pengar som ger ut betydande e-pengatoken. |
c) |
Institut för elektroniska pengar som ger ut e-pengatoken som inte är betydande, om så krävs av den behöriga myndigheten enligt artikel 58.2 i förordning (EU) 2023/1114. |
Artikel 2
Förfarande
1. Den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten (den behöriga myndigheten) ska förse utgivare av tillgångsanknutna token eller e-pengatoken med ett utkast till sitt beslut om att kräva en ökning av kapitalbasen i enlighet med artikel 35.3 i förordning (EU) 2023/1114, varvid vederbörlig hänsyn ska tas till den berörda utgivarens synpunkter.
2. Det utkast som avses i punkt 1 ska ange följande:
a) |
Det belopp med vilket kapitalbasen måste ökas och den ökning i procent av värdet på tillgångsreserven som följer av tillämpningen av artikel 35.1 första stycket b i förordning (EU) 2023/1114. |
b) |
En relevant motivering till den högre risk. |
c) |
Uppgifter om huruvida denna högre risk kan ha en väsentlig inverkan på utgivarens finansiella situation eller på det finansiella systemets stabilitet i stort. |
d) |
Uppgifter om huruvida denna högre risk är oberoende av den berörda utgivarens styrnings- eller affärsmodell. |
e) |
Den tidsfrist inom vilken den berörda utgivaren ska öka sin kapitalbas i enlighet med artikel 3. |
3. Utgivaren av tillgångsanknutna token eller e-pengatoken ska lämna sina synpunkter på alla de faktorer som avses i punkt 2 inom 25 arbetsdagar från mottagandet av utkastet.
4. Den behöriga myndigheten ska underrätta utgivaren av tillgångsanknutna token eller e-pengatoken om sitt slutliga beslut och detta beslut ska innehålla de delar som förtecknas i punkt 2.
5. Utgivaren av tillgångsanknutna token eller e-pengatoken ska inom 25 arbetsdagar från mottagandet av det beslut som avses i punkt 4 till den behöriga myndigheten lämna in en detaljerad plan för hur dess kapitalbas ska ökas inom den tidsfrist som fastställts av den behöriga myndigheten. Planen ska innefatta följande:
a) |
Tidsbundna steg, särskilda åtgärder och förfaranden för att genomföra ökningen inom den fastställda tidsfristen. |
b) |
En bekräftelse av att de kapitalbasposter och instrument som ska användas för att tillmötesgå det ökande kravet fullt ut uppfyller villkoren i artikel 35.2 i förordning (EU) 2023/1114. |
6. Om den tidsfrist som avses i artikel 3 för ökningen av kapitalbasen är längre än tre månader ska utgivaren av tillgångsanknutna token eller e-pengatoken varje månad informera de behöriga myndigheterna om framstegen med planens genomförande.
7. Utgivaren av tillgångsanknutna token eller e-pengatoken ska omedelbart informera den behöriga myndigheten om något steg eller förfarande inte kan uppnås inom den tidsfrist som uppfyller kraven i artikel 3.
8. Den behöriga myndigheten ska noga övervaka planens genomförande.
9. Om ett kollegium som avses i artikel 119.1 i förordning (EU) 2023/1114 har inrättats ska den behöriga myndigheten hålla Europeiska bankmyndigheten underrättad om all den information som avses i punkterna 2–8, inbegripet utkastet till beslut, det slutliga beslutet, planen och eventuella relevanta uppdateringar.
Artikel 3
Tidsfrist
1. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2 ska den behöriga myndigheten fastställa en tidsfrist på högst sex månader från delgivningen av det slutliga beslut som avses i artikel 2.4 inom vilken utgivaren av tillgångsanknutna token eller e-pengatoken måste anpassa sig till det högre kapitalbaskrav som fastställts på grundval av den behöriga myndighetens bedömning enligt artikel 35.3 i förordning (EU) 2023/1114.
2. När den behöriga myndigheten fastställer den tidsfrist inom vilken utgivaren av tillgångsanknutna token eller e-pengatoken måste anpassa sig till ett högre kapitalbaskrav ska den beakta potentiella högre risker som kan ha en väsentlig inverkan på hela det finansiella systemets eller utgivarens finansiella stabilitet och eventuella brister i den berörda utgivarens styrning eller affärsmodell.
Artikel 4
Kriterier
När den behöriga myndigheten antar det beslut som avses i artikel 35.3 i förordning (EU) 2023/1114 ska den beakta samtliga följande riskbedömningskriterier:
a) |
Huruvida utgivaren av tillgångsanknutna token eller e-pengatoken sannolikt kommer att överträda de krav som avses i artikel 34.1, 34.8 och 34.10 och artiklarna 36–39 i förordning (EU) 2023/1114 inom de närmaste tolv månaderna genom att bedöma om det finns potentiella brister eller svagheter hos utgivaren av tillgångsanknutna token eller e-pengatoken när det gäller tillämpningen av alla krav som anges i artikel 34 och i artiklarna 36–39 i förordning (EU) 2023/1114. |
b) |
Huruvida inlösen till nominellt värde och marknadsvärde säkerställs under normala eller stressade marknadsförhållanden. |
c) |
Huruvida det finns en ökad risk för en betydande försämring av värdet på reservtillgångarna eller den finansiella situationen för utgivaren av tillgångsanknutna token eller e-pengatoken. |
d) |
Huruvida det föreligger en ökad operativ risk till följd av system, inbegripet underliggande distribuerade liggare och eventuella handelsplattformar, marknadsinfrastruktur eller betalningssystem som används för utgivning eller överföring av token, eller till följd av andra tredjepartsleverantörer av kryptotillgångstjänster, såsom förvaringsinstitut som token eller reservtillgångar kan vara beroende av. |
Artikel 5
Utformning av stresstestprogram
1. Utgivare av tillgångsanknutna token eller e-pengatoken ska säkerställa att deras stresstestprogram är genomförbara och realistiska och att stresstesternas resultat leder till ett välgrundat beslutsfattande på alla ledningsnivåer om alla befintliga och potentiella risker som har väsentlig inverkan på utgivarens finansiella situation.
2. Utgivare av tillgångsanknutna token eller e-pengatoken ska regelbundet se över och bedöma sitt stresstestprogram för att fastställa dess ändamålsenlighet, robusthet och lämplighet både med avseende på riskegenskaperna hos den berörda utgivaren själv och hos de berörda token som ges ut, och hålla det uppdaterat. Denna bedömning ska göras årligen och ska fullt ut återspegla de externa och interna förhållandena.
3. Vid utformningen av stresstestprogrammet ska utgivare av tillgångsanknutna token eller e-pengatoken beakta samtliga följande faktorer:
a) |
Programmets ändamålsenlighet när det gäller att uppnå de avsedda syftet. |
b) |
Behovet av förbättringar. |
c) |
De identifierade riskfaktorerna, bakgrunden till och utformningen av relevanta scenarier, modellantaganden och resultatens känslighet för dessa antaganden, samt expertbedömningens roll för att säkerställa att den åtföljs av en sund analys. |
d) |
Modellens prestanda, inbegripet dess prestanda när det gäller data som inte ingår i urvalet, till exempel data som inte användes för modellutveckling. |
e) |
Hur eventuella negativa kretslopp för solvens och likviditet kan integreras. |
f) |
Lämpligheten i eventuella kopplingar mellan solvensstresstester och likviditetsstresstester. |
g) |
Återkoppling från behöriga myndigheter i samband med deras tillsynstester eller andra stresstester. |
h) |
Datainfrastrukturens lämplighet (systemgenomförande och datakvalitet). |
i) |
Lämplig nivå på den verkställande ledningens och ledningsorganets delaktighet. |
j) |
Alla antaganden, inbegripet antaganden om affärsverksamhet och/eller ledning, och planerade förvaltningsåtgärder, på grundval av stresstestets syfte, typ och resultat, inbegripet en bedömning av genomförbarheten av förvaltningsåtgärder i stressituationer och ett föränderligt företagsklimat. |
k) |
Den relevanta dokumentationens lämplighet och transparens. |
4. Programmet för stresstester ska dokumenteras på lämpligt sätt för alla typer av stresstester som utförs.
5. Stresstestprogrammet ska utvärderas i hela organisationen, till exempel av riskkommittén och internrevisorerna. Affärsenheter som inte ansvarar för utformningen och tillämpningen av programmet eller externa experter ska också bidra till bedömningen av denna process, varvid hänsyn ska tas till relevant sakkunskap inom specifika ämnesområden.
6. Utgivare av tillgångsanknutna token eller e-pengatoken ska, både för den inledande utformningen och för bedömningen av stresstestprogrammet, säkerställa att en effektiv dialog har ägt rum med deltagande av experter från utgivarens alla affärsområden och att programmet och dess uppdateringar har setts över på lämpligt sätt av utgivarens verkställande ledning och ledningsorgan, som också ansvarar för att övervaka dess genomförande och tillsyn.
Artikel 6
Typ av stresstest
1. Utgivare av tillgångsanknutna token eller e-pengatoken ska utföra ett solvensstresstest och ett likviditetsstresstest.
2. Solvensstresstestet ska fånga upp effekterna av viss utveckling, inbegripet makro- eller mikroekonomiska scenarier, på den totala kapitalpositionen för utgivaren av tillgångsanknutna token eller e-pengatoken, inbegripet på dess minimikrav eller ytterligare kapitalbaskrav, genom att beräkna utgivarens kapitalresurser och kapitalkrav, belysa utgivarens sårbarheter och bedöma dess förmåga att absorbera förluster och inverkan på dess solvensställning.
3. Likviditetsstresstestet ska fånga upp effekterna av viss utveckling, inbegripet makro- eller mikroekonomiska scenarier, ur ett finansieringsrisk- och marknadsriskperspektiv samt chocker som påverkar likviditeten i tillgångsreserven och den totala likviditetspositionen för utgivaren av tillgångsanknutna token eller e-pengatoken, inbegripet dess minimikrav eller ytterligare likviditetskrav.
4. Stresstestmetodernas specifika utformning, komplexitet och detaljnivå ska vara lämplig för typen av tillgångsanknutna token eller e-pengatoken, inbegripet inlösenrätternas art, omfattning och storlek samt reservtillgångarnas komplexitet, koncentration och sammansättning.
Artikel 7
Minimifrekvens för olika stresstester
1. Solvensstresstest ska utföras minst kvartalsvis för utgivare av betydande tillgångsanknutna token eller e-pengatoken och halvårsvis för utgivare icke-betydande tillgångsanknutna token eller e-pengatoken.
2. Likviditetsstresstest ska utföras minst en gång i månaden för alla utgivare av tillgångsanknutna token eller e-pengatoken.
Artikel 8
Interna styrformer inom ramen för stresstesterna
1. Stresstestprogrammet för utgivaren av tillgångsanknutna token eller e-pengatoken ska antas av dess ledningsorgan, som ska ansvara för dess genomförande i enlighet med denna förordning och förordning (EU) 2023/1114.
2. Stresstestprogrammet ska omfatta en bedömning av huruvida medlemmarna i ledningsorganet kollektivt har tillräckliga kunskaper, färdigheter och erfarenheter för att kunna göra följande:
a) |
Fullt ut förstå hur stresshändelser påverkar utgivarens samlade riskprofil. |
b) |
Säkerställa att tydliga ansvarsområden och tillräckliga resurser, såsom kompetent personal och IT-system, har tilldelats för genomförandet av stresstesterna. |
c) |
Aktivt delta i diskussioner med personal som arbetar med stresstester och med personer till vilka uppgifter i samband med stresstester utkontrakteras. |
d) |
Utmana centrala modelleringsantaganden, scenarievalet och de antaganden som ligger till grund för stresstesterna i allmänhet. |
e) |
Besluta om nödvändiga förvaltningsåtgärder och diskutera dem med de behöriga myndigheterna. |
3. Stresstestprogrammet ska utformas på ett sätt som gör det möjligt att utföra stresstester i enlighet med utgivarens relevanta interna riktlinjer och förfaranden.
4. Utgivare av tillgångsanknutna token eller e-pengatoken ska säkerställa att alla delar av stresstestprogrammet, inbegripet dess bedömning, dokumenteras på lämpligt sätt och vid behov regelbundet uppdateras i de interna riktlinjerna och förfarandena.
5. Utgivare av tillgångsanknutna token eller e-pengatoken ska säkerställa att utformningen av stresstestprogrammet omfattar effektiv kommunikation mellan affärsområden och ledningsnivåer, i syfte att öka medvetenheten, förbättra riskkulturen och inleda diskussioner om befintliga och potentiella risker samt om möjliga förvaltningsåtgärder.
6. Stresstestprogrammet ska utformas som en integrerad del av en utgivares riskhanteringsram. Stresstester ska utformas för att stödja olika affärsbeslut och affärsprocesser samt strategisk planering. De strategiska besluten ska ta hänsyn till de brister, begränsningar och sårbarheter som identifierats under stresstesterna.
7. Resultaten av stresstester ska användas som indata i förfarandet för att fastställa en utgivares riskbenägenhet och riskgränser, och ska fungera som ett planeringsverktyg för att fastställa effektiviteten vad gäller nya och befintliga affärsstrategier och bedöma eventuell inverkan på kapitalbas och likviditet.
Artikel 9
Relevant datainfrastruktur för stresstestprogram
1. Utgivare av tillgångsanknutna token eller e-pengatoken ska säkerställa att stresstestprogrammet stöds av en lämplig och transparent datainfrastruktur.
2. Utgivare av tillgångsanknutna token eller e-pengatoken ska säkerställa att deras datainfrastruktur har kapacitet att tillgodose stresstestprogrammets omfattande databehov och att de har mekanismer för att säkerställa en kontinuerlig och konsekvent kapacitet att utföra planerade stresstester i enlighet med programmet.
3. Utgivare av tillgångsanknutna token eller e-pengatoken ska säkerställa att datainfrastrukturen möjliggör både flexibilitet och lämpliga kvalitets- och kontrollnivåer.
4. Utgivare av tillgångsanknutna token eller e-pengatoken ska säkerställa att deras datainfrastruktur står i proportion till deras storlek, komplexitet och risk- och affärsprofil, och gör det möjligt att utföra stresstester som omfattar alla väsentliga risker som institutet är exponerat för.
5. Utgivare av tillgångsanknutna token eller e-pengatoken ska avsätta tillräckliga mänskliga, finansiella och materiella resurser för att garantera ändamålsenlig utveckling och underhåll av sin datainfrastruktur, inbegripet informationstekniksystem.
Artikel 10
Metod, gemensamma referensparametrar och antagandenas rimlighet
1. Utgivare av tillgångsanknutna token eller e-pengatoken ska identifiera följande riskkategorier:
a) |
Risker för de tillgångsanknutna token, e-pengatoken och reservtillgångarnas värde, överförbarhet, likviditet, tillgänglighet eller utbytbarhet. |
b) |
Risker som härrör från system som den tillgångsanknutna token eller e-pengatoken är beroende av, inbegripet den underliggande distribuerade liggaren eller någon annan teknik för token och alla handelsplattformar, marknadsinfrastrukturer eller betalningssystem som används för att ge ut eller överföra token. |
c) |
Risker i samband med fullgörandet av avtalsarrangemang som den berörda utgivaren har ingått med andra utgivare, leverantörer av kryptotillgångstjänster, finansinstitut eller någon annan fysisk eller juridisk person för utgivning eller överföring av token eller för inrättande, förvaltning, förvaring eller investering av reservtillgångar, inbegripet arrangemang genom vilka utgivaren utkontrakterar uppgifter. |
2. För att bedöma de risker som avses i punkt 1 ska utgivare av tillgångsanknutna token eller e-pengatoken identifiera specifika riskscenarier med hjälp av historiska och/eller hypotetiska scenarier i förhållande till de olika riskkategorier som avses i punkt 1.
3. De specifika riskscenarier som avses i punkt 2 ska vara väldefinierade och deras potentiella effekter ska kunna kvantifieras.
4. Vid identifiering av specifika risker ska utgivare av tillgångsanknutna token eller e-pengatoken ange en tidshorisont på tre år för riskhändelser som avser solvensstresstestet och upp till 1 år för likviditetsstresstestet, den tillgång som är utsatt för risk och en detaljerad beskrivning av riskscenariot.
5. Utgivare av tillgångsanknutna token eller e-pengatoken ska kvantifiera eller ha ungefärliga uppskattningar av allvarlighetsgraden och rimligheten hos de stresscenarier som identifierats samt de potentiella förluster som följer av dessa scenarier.
Artikel 11
Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 13 december 2024.
På kommissionens vägnar
Ursula VON DER LEYEN
Ordförande
(1) EUT L 150, 9.6.2023, s. 40, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/1114/oj.
(2) Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG (EUT L 176, 27.6.2013, s. 338, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2013/36/oj).
(3) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 12, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2010/1093/oj).
ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_del/2025/415/oj
ISSN 1977-0820 (electronic edition)